Vad är ett epilepsianfall och vad är epilepsi?

Epilepsianfall beror på rubbningar i hjärnan orsakade av en ökad mängd kortvariga elektriska urladdningar av nervceller. Det finns mer än trettio olika typer av anfall och till och med fler typer av epilepsi beroende på att dessa även kan involvera kombinationer av ett flertal anfallstyper. Alla personer som drabbats av epilepsi har generellt bara en form av epilepsi med en till tre anfallstyper. Intervallen mellan de individuella anfallen kan variera från sekunder upp till åratal eller till och med årtionden.

 

Ordet epilepsi kommer från grekiskan och betyder "att bli fångad eller gripen" eller "att bli plågad eller fångad av något". I forntiden talades om "Morbus sacer" eller "helig sjukdom" vilket känns igen även idag. Många tror att det är väldigt lätt att beskriva ett epilepsianfall. Plötsligt skriker någon rakt ut i luften, förlorar medvetandet, blir stel, biter sej i tungan och svimmar. Man håller andan och blir blå, har krampryckningar i armar och ben en stund, blir fullständigt utmattad, faller i djup sömn. Efteråt kanske man klagar på onormal utmattning, huvudvärk, yrsel eller muskelvärk. Ibland kan det övergå till ofrivillig urinavgång. Det stämmer att denna beskrivning är passande för en ofta förekommande typ av anfall (s k grand mal-anfall eller generaliserad tonisk-kloniskt anfall). Denna typ av anfall är endast en av många.